Väva och väva är inte alltid detsamma

Som ni kanske minns är jag en väv-nybörjare. Förra året gjorde jag en liten japansk-inspirerad indigo matta med varp i olika blå och svarta toner. Eva och Gustav Trotzig, som är ena fantastiska och varma människor hjälpte till att sätta upp vävstolen och fixa varpen. Eva instruerade mig med en sådan entusiasm att det började kittla i magen på mig så fort vi började titta på hennes fantastiska mattor. Hon lärde mig lite vävgrunder och så satte jag igång. Lätt som en plätt att "bara väva" och så underbart att se resultat så snabbt.

Ju mer man håller på dessto mer komplicerat inser man att vävning är. Det är riktigt rysligt mattematiskt! Jag satt och analyserade diagram över vävmönster och aldrig har jag sett något så intrikat hantverk...man kan nog hålla på i evigheter och lära sig mer och mer och mer. Hur som helst blev förra årets matta väldigt slapp och inte alls så proffsig som jag ville. Det här året börjar det arta sig....



Såhär blir det nu...med två varpinslag istället för ett!