En dag kom hon bara...

...satte sig på bordet, tittade inte ens på oss och började att lukta på den framställda maten,

fnyste och vände på klacken.

Men ändå stannade hon hos oss, vecka efter vecka.

Hon kommer flygandes ibland när vi sitter och äter,

när maken sitter uppe om natten och skriver på sin dator kommer hon och hälsar på honom....

Vår alldeles egna, älskade Maria Nyckelpiga!